2008-02-24

Förvaringens konst

Personligen är jag förtjust i lådor. Lådor i trä, i metall och till och med i plast hittar sin plats i mitt hem. Speciellt förtjust är jag i mina två cigarrhumidorer i ädelträ, mina två trälådor för tändare, cigarrfodral och cigarrsnoppare samt metalllådan för min lilla men naggande goda ursamling!

Lådan köpte jag på sajten Pid.se som säljer massor med läckert designade "måsten". Titta själva här.

Som ni ser på bilden så har samlingen dock vuxit ur lådan. Vad göra? Samlingen kommer att växa!

Antingen köper jag en till likadan från Pid, eller så ger jag mig ut på andra sajter och försöker hitta en större låda.

"Men varför?" undrar den inte allför klocktokige läsaren.

För min del handlar det om två skäl:
- Jag avskyr damm och fingeravtryck mitt på glaset, så lådan och en bra putsduk skyddar mina tidsmätare.
- Min högst njutbara morgonrutin innefattar att jag går fram till lådan och bestämmer vilket ur jag ska ta på mig den dagen beroende på humör och stilen på mina kläder (nej, det skulle aldrig falla mig in att ta på mig min tonneau-formade automat som syns i lådan längst ner till höger om jag är fritidsklädd! Det passar sig liksom inte!)

Så det är ett gott råd till den som är både ur- och inredningsintresserad; köp en vacker låda vetja!

2008-02-17

Ingen är pefekt...

I ett tidigare inlägg spekulerade jag i vad Barack Obama har för klocka på armen. Jag trodde att denna respektingivande man hade gjort ett bra val, ett val som innebar viss kvalité även om uret kanske inte är så dyrt. Döm om min besvikelse när jag ser ett klipp på Youtube när han är gäst på Ellen DeGeneres talkshow. Kolla själva vad som händer här!

Ok, det var sannolikt inte en Hamilton eller en Frédérique Constant som flög iväg. Jag hade fel. Men jag har i alla fall ett nytt förslag när han väljs till president senare i år: vad är väl bättre för en person som måste ha kontakt med länder i alla tidszoner över hela planeten än att ha en worldtimer på armen!?

I detta fall är det en vacker Girard-Perregaux Classique Elegance Worldtimer. Uret är 41 mm i diameter och är givetvis automatiskt, drivet av G-Ps egenutvecklade verk med en gångtid på 46 h. Visst är det stiligt med armband i brun krokodil och roséguld!? I Sverige hade Mr Obama behövt hosta upp ca 140 000 för äran att få bära den.

2008-02-13

Storleken HAR betydelse!

Är det någonting jag gillar så är det kvinnor! Kvinnor med stooora sportur på handleden!

Tänk att till exempel få se en studievägledare med denna Omega Speedmaster Day-Date automat i stål med svart urtavla! Då spelar det liksom ingen roll hur noppig den grå kulturkofftan som hon sannolikt bär är!


Speedmastern är 40 mm och det är i mitt tycke den lägre storleksgränsen när det gäller sportur på kvinnliga armar. Jag har aldrig förstått vitsen med de sportur riktade till kvinnor som är ned till 34-36 mm stora. En av anledningarna till modetrenden som leder till allt större storlekar på sportur är ju urtavlans läsbarhet. Är det dessutom ett dykarur så är direkt fånigt: försök ge dig ned i Mörrumsåns murriga kolsvarta vatten med ett dykarur på 34 mm och lista ut hur länge du kan stanna kvar under vattnet.

Att som kvinna välja just denna Speedmaster skulle tyda på både snille och smak. Klockan är inte bara vacker, den har också ett väl beprövat urverk som kan spåra sin historia till 50-talet och Omegas klassiska månklocka. Som ett av få märken så låter Omega (Breitling är ett annat) alla sina automatverk gå igenom ett så kallat Chronometer-test på COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronométres) som under 15 dagar mäter verkets gångavvikelse i olika positioner och temperaturer. De verk som klarar de tuffa kraven får äran att kallas för Chronometrar. Bara 3% av alla ur som exporteras från Schweiz varje år bär beteckningen.

Av egen erfarenhet vet jag att Omegas stållegeringar och safirglas i praktiken är i det närmaste outslitliga, så Speedmastern tål tuffa tag i allt från stall via damhockey-matcher till tjejkvällar på den lokala puben! Den skulle till och med göra sig till bröllopsklänningen!

2008-02-04

Obamas arm

Jag är i det närmaste besatt av det amerikanska presidentvalet! Det som står på spel är inte bara USA:s framtid utan även hela världens.

Hela landets inriktning måste förändras. Fort.

Finge jag bara rösta i landet i öster så skulle jag definitivt fylla i någon av deras konstiga valsedlar för mannen som utstrålar ärlighet, empati, målinriktning och kompetens: Barack Obama (jag kan verkligen rekommendera hans bok "The audacity of hope" till er som vill försöka sätta er in i den helsjuka amerikanska politiska cirkusen!).

Tittar man på något av hans fantastiska tal på Youtube så lägger man som klockfanatiker märke till att han givetvis tänker på vad han använder för att mäta sin dyrbara tid. Jag har aldrig lyckats se hans klocka i närbild, men den är gjord i antingen stål, vitt guld eller platina med ett armband av skinn. Möjligen alligator.
Kan det vara en Du Bois & Fils från den kända urmakarstaden Le Locle i Schweiz? Märket härstammar från 1785 då de började tillverkningen av spektakulära fickur.

Eller är det en annan schweizare i form av en Frédérique Constant Index Automatic? Det vore också ett stimedvetet val eftersom även det är en firma med en lång erfarenhet av klassiskt hantverk.

Nu är det ju dock väldigt viktigt med detaljer inom konsten att bygga en politikers image, precis som inom klockhantverket.





Det politiskt sensibla i Senator Obamas situation vore då att satsa på något som åtminstånde delvis är gjort i USA och som inte sticker i väljarnas ögon eftersom den inte är tillnärmelsevis lika dyr som de två andra uren: Hamilton American Classic Viewmatic. Hamilton är ett i allmänhet ganska prisvärt märke med en stor modellserie som innehåller både klassisk och futuristisk formgivning.
En sak är i alla fall säker. Senator Obama skulle sannolikt aldrig ta på sig det som var president Clintons signum: en billig och fruktansvärt fult digitalklocka!
Jag vet inte riktigt vad ett medvetet urval säger om en person, men nånting måste det betyda!