Förvaringens konst

Personligen är jag förtjust i lådor. Lådor i trä, i metall och till och med i plast hittar sin plats i mitt hem. Speciellt förtjust är jag i mina två cigarrhumidorer i ädelträ, mina två trälådor för tändare, cigarrfodral och cigarrsnoppare samt metalllådan för min lilla men naggande goda ursamling!

Lådan köpte jag på sajten Pid.se som säljer massor med läckert designade "måsten". Titta själva här.

Som ni ser på bilden så har samlingen dock vuxit ur lådan. Vad göra? Samlingen kommer att växa!

Antingen köper jag en till likadan från Pid, eller så ger jag mig ut på andra sajter och försöker hitta en större låda.

"Men varför?" undrar den inte allför klocktokige läsaren.

För min del handlar det om två skäl:
- Jag avskyr damm och fingeravtryck mitt på glaset, så lådan och en bra putsduk skyddar mina tidsmätare.
- Min högst njutbara morgonrutin innefattar att jag går fram till lådan och bestämmer vilket ur jag ska ta på mig den dagen beroende på humör och stilen på mina kläder (nej, det skulle aldrig falla mig in att ta på mig min tonneau-formade automat som syns i lådan längst ner till höger om jag är fritidsklädd! Det passar sig liksom inte!)

Så det är ett gott råd till den som är både ur- och inredningsintresserad; köp en vacker låda vetja!

Ingen är pefekt...

I ett tidigare inlägg spekulerade jag i vad Barack Obama har för klocka på armen. Jag trodde att denna respektingivande man hade gjort ett bra val, ett val som innebar viss kvalité även om uret kanske inte är så dyrt. Döm om min besvikelse när jag ser ett klipp på Youtube när han är gäst på Ellen DeGeneres talkshow. Kolla själva vad som händer här!

Ok, det var sannolikt inte en Hamilton eller en Frédérique Constant som flög iväg. Jag hade fel. Men jag har i alla fall ett nytt förslag när han väljs till president senare i år: vad är väl bättre för en person som måste ha kontakt med länder i alla tidszoner över hela planeten än att ha en worldtimer på armen!?

I detta fall är det en vacker Girard-Perregaux Classique Elegance Worldtimer. Uret är 41 mm i diameter och är givetvis automatiskt, drivet av G-Ps egenutvecklade verk med en gångtid på 46 h. Visst är det stiligt med armband i brun krokodil och roséguld!? I Sverige hade Mr Obama behövt hosta upp ca 140 000 för äran att få bära den.

Storleken HAR betydelse!

Är det någonting jag gillar så är det kvinnor! Kvinnor med stooora sportur på handleden!

Tänk att till exempel få se en studievägledare med denna Omega Speedmaster Day-Date automat i stål med svart urtavla! Då spelar det liksom ingen roll hur noppig den grå kulturkofftan som hon sannolikt bär är!

Speedmastern är 40 mm och det är i mitt tycke den lägre storleksgränsen när det gäller sportur på kvinnliga armar. Jag har aldrig förstått vitsen med de sportur riktade till kvinnor som är ned till 34-36 mm stora. En av anledningarna till modetrenden som leder till allt större storlekar på sportur är ju urtavlans läsbarhet. Är det dessutom ett dykarur så är direkt fånigt: försök ge dig ned i Mörrumsåns murriga kolsvarta vatten med ett dykarur på 34 mm och lista ut hur länge du kan stanna kvar under vattnet.

Att som kvinna välja just denna Speedmaster skulle tyda på både snille och smak. Klockan är inte bara vacker, den har också ett väl beprövat urverk som kan spåra sin historia till 50-talet och Omegas klassiska månklocka. Som ett av få märken så låter Omega (Breitling är ett annat) alla sina automatverk gå igenom ett så kallat Chronometer-test på COSC (Contrôle Officiel Suisse des Chronométres) som under 15 dagar mäter verkets gångavvikelse i olika positioner och temperaturer. De verk som klarar de tuffa kraven får äran att kallas för Chronometrar. Bara 3% av alla ur som exporteras från Schweiz varje år bär beteckningen.

Av egen erfarenhet vet jag att Omegas stållegeringar och safirglas i praktiken är i det närmaste outslitliga, så Speedmastern tål tuffa tag i allt från stall via damhockey-matcher till tjejkvällar på den lokala puben! Den skulle till och med göra sig till bröllopsklänningen!

Obamas arm

Jag är i det närmaste besatt av det amerikanska presidentvalet! Det som står på spel är inte bara USA:s framtid utan även hela världens.

Hela landets inriktning måste förändras. Fort.

Finge jag bara rösta i landet i öster så skulle jag definitivt fylla i någon av deras konstiga valsedlar för mannen som utstrålar ärlighet, empati, målinriktning och kompetens: Barack Obama (jag kan verkligen rekommendera hans bok "The audacity of hope" till er som vill försöka sätta er in i den helsjuka amerikanska politiska cirkusen!).

Tittar man på något av hans fantastiska tal på Youtube så lägger man som klockfanatiker märke till att han givetvis tänker på vad han använder för att mäta sin dyrbara tid. Jag har aldrig lyckats se hans klocka i närbild, men den är gjord i antingen stål, vitt guld eller platina med ett armband av skinn. Möjligen alligator.

Kan det vara en Du Bois & Fils från den kända urmakarstaden Le Locle i Schweiz? Märket härstammar från 1785 då de började tillverkningen av spektakulära fickur.

Eller är det en annan schweizare i form av en Frédérique Constant Index Automatic? Det vore också ett stimedvetet val eftersom även det är en firma med en lång erfarenhet av klassiskt hantverk.

Nu är det ju dock väldigt viktigt med detaljer inom konsten att bygga en politikers image, precis som inom klockhantverket.

Det politiskt sensibla i Senator Obamas situation vore då att satsa på något som åtminstånde delvis är gjort i USA och som inte sticker i väljarnas ögon eftersom den inte är tillnärmelsevis lika dyr som de två andra uren: Hamilton American Classic Viewmatic. Hamilton är ett i allmänhet ganska prisvärt märke med en stor modellserie som innehåller både klassisk och futuristisk formgivning.

En sak är i alla fall säker. Senator Obama skulle sannolikt aldrig ta på sig det som var president Clintons signum: en billig och fruktansvärt fult digitalklocka!

Jag vet inte riktigt vad ett medvetet urval säger om en person, men nånting måste det betyda!

När polletten trillar ner...lite för långt.

Bror min har verkligen gjort vad jag gärna skulle vilja att fler människor skulle göra! Polletten har liksom trillat ner, hissen har nått ända upp och indianerna har hoppat i kanoten: han har gjort en remarkabel stil- och smakuppryckning det senaste året!

Från att ha burit en Tissot i stål som vi köpte till honom när han tog examen för 10 år sedan så slog han plötsligt till! Han stegade in på Nymans Ur i Västerås och köpte sig en Omega Seamaster 300 M Diver Chronometer! Han hade den goda smaken att köpa den med med svart urtavla och dessutom så valde han automaten och inte den billigare quartz-varianten. "Storartat!" sa storebror (jag).

Men precis som för sin storebror så slutade inte klockdelen av hjärnan att fundera. Han började köpa internationella klocktidningar och sneglade på min Breitling Aeromarine Super Avenger...och ett halvår senare var det åter dags för ett besök på Nymans. Den här gången var det en Breitling Aeromarine Chrono Superocean som placerades på armen. Klassiskt kronograf med svart urtavla. Han fick dessutom med det nu så moderna gummiarmbandet som syns på bilden. Men som tur är använder han stålarmbandet. Såvida man faktiskt inte dyker (stålet kan missfärgas av saltvatten) så är det stål som gäller! Gummit ruinerar helhetsintrycket!

Nu kan ju vän av ordning tro att två tämligen dyra och vackra ur på ett halvår skulle kunna räcka för den mest inbitna klockintresserade....men nä. Det är inte så denna sjukdom artar sig.

Så nu är det en Rolex som gäller. Han menar att deras klassiska Submariner i stål skulle göra sig i samlingen. När han frågar mig om saken så avråder jag honom å det bestämdaste. Rolex har förvisso sina förtjänster när det gäller tradition och tillverkning (även om inte allt de hävdar om sina verk är sant, mer om det i ett senare blogginlägg), men de är ett märke som definitivt har vett att inse att de kan ta bra betalt för myten och märkets värde i sig självt. En Submariner med sitt sladdriga armband och sin tråkiga ograverade boett för 58 000 kr känns...för tråkigt. Det finns så oerhört mycket mer spännande ur att köpa för de pengarna!

Så snälla, om ni står i begrepp att köpa en Rolex, kolla runt ordenligt först! Våga vara annorlunda!

Butik eller nät?

Är man sugen på att lägga vantarna på en Breitling for Bentley Motors med vit urtavla och inte har några problem med att bära en klocka som det står Bentley på utan att man har själva bilen i garaget (visst, en del har ju i och för sig det) och har lika mycket mod som pengar så är det dags att slå till! På uret.se har du chansen att spara storkovan just nu om du vågar slå till.

På sajten står det att den levereras med box, alla dokument och Breitlings 24 månaders world-wide garanti. Dessutom slipas det inte bort några serienummer. De är inte auktoriserade återförsäljare av Breitling.

Det första man möts av på Breitlings sajt (http://www.breitling.ch/) är en varningstext om att man aldrig ska handla deras ur över nätet. De ger aldrig garanti på produkter som inte är köpta av auktoriserade återförsäljare.

På uret.se står det att klockornas dokument stämplas av auktoriserad återförsäljare "i deras nätverk" och därför kan man lämna in klockan till en återförsäljare vid problem.

Går man in till en seriös urmakare och frågar vad de anser om sajter som säljer prestandaur på nätet så får man naturligtvis en veritabel jeremiad av varnande synpunkter till svars. Och det är naturligtvis förståeligt. Med en stor butik mitt på Biblioteksgatan i Stockholm så har man ju aldrig chansen att hålla lägre priser, och man har ju dessutom gått med på att se till att upprätthålla de rekommenderade utpriserna. Möjligen kan de tänka sig att slå av 5-10% på det priset om man har tur.

Ja, inte vet jag hur man ska göra om man vill ha sin Breitling så billigt som möjligt. Men det finns definitivt en stor glädje i att få känna på uret och prata med en professionell urmakare!

Same same but different

En av de äldre firmorna i schweizisk klockindustri är Revue Thommen. Firman härstammar från 1853 och tillverkade fickur (armbandsuret dök inte upp förrän kring tiden för första världskriget eftersom det var mer praktiskt i skyttegravarna) men övergick på 20-talet till att tillverka instrument för den nykläckta flygindustrin. Idag sitter det t.o.m. intrument från firman i Jas 39 Gripen.

Bell & Ross har inte samma stamtavla som Revue. Företaget grundades 1993 i Schweiz med målsättningen att göra professionella (för olika yrkesutövare alltså) ur som är synnerligen stryktåliga. Och de har verkligen lyckats! Bombröjare, dykare och astronauter använder deras produkter vilket vittnar om kvalitén i verk och boetter. Vilken av firmorna som var först med modellerna ovanför vet jag inte, och jag vet inte heller vilken prisskillnad som råder. Bell & Ross-modellen heter i alla fall BR 01-92 Black Dail och kostar ca 26 000 i Sverige, men du får ta dig till urmakare August Petersson i Gislaved (http://www.augustp.se/) om du vill fingra på en i verkligheten. Bell & Ross säljs inte över nätet.

Revue Thommen-modellen heter Airspeed Intrument Chrono och går tydligen att få tag på i Sverige. Vad den kostar vet jag inte, men den torde vara billigare än BR 01-92. Kul att se svenska firmor som tar in i Sverige okända märken som kanske kan öka urintresset!

Modellerna är ju till det yttre väldigt lika men innanför skalet är de tämligen olika: Revue förlitar sig på ett quartzverk medan Bell & Ross använder ett automatverk från ETA.

Det vore kul att få jämföra dem i verkligheten för att se om den prisskillnaden som jag tror finns kan motiveras!